Tygguide

Vilken otrolig rikedom av olika slags tyger det finns! Har du tänkt på det? Däremot är det inte alltid det känns positivt, det kan ju ofta vara svårt att veta vilka slags tyger som passar till det plagg man tänkt sy. Här vill jag hjälpa dig bygga tygkunskap med insikt i hur man kan utvärdera tygerna för att förstå dem bättre. Vi ska titta på material, stretch, fall och vikt. 

Trikå eller vävt tyg

‘Trikå’ är ett samlingsnamn för tyger som är stickade, till skillnad från vävda. Trikå har mer eller mindre elasticitet beroende på materialen. 

Tyget kan bestå av t.ex. bomull eller linne (naturliga material), polyester (syntetiskt material), viskos (regnatfiber, dvs. naturligt ursprung men att själva fibern utvinns på kemisk väg) samt andra fibrer och blandningar. Om tyget har lycra tillsatt har det ofta bra stretch och återhämtning. Återhämtning innebär att om du stretchar ut tyget och sedan släpper det så ska det återgå till sin originalbredd.

Vävt tyg produceras genom att väva samman två trådar som kallas för varp och inslag (eller väft). Vävda tyger stretchar oftast bara på diagonalen (kallas också för skrådden), såvida inte trådarna som används är elastiska.

Kolla alltid om det symönster du ska använda är designat för vävt tyg eller trikå.

Här är de trikåtyger jag oftast använder när jag ska sy ett mönster för trikå/stretchtyg:

 

Stretch

Du kan enkelt utvärdera hur mycket stretch ett tyg har genom att använda stretchguiden i mina mönster eller här på min hemsida. Hur mycket stretch ett tyg har är bra att kontrollera eftersom det påverkar passformen på det sydda plagget. Oftast står det i ett symönster ungefär hur mycket stretch som behövs. 

Om ett tyg är bi-elastiskt innebär det att tyget stretchar både i vertikal och horisontell riktning. 

 

Fall

Behöver tyget ha fall? Det beror helt på symönstret och dina preferenser. Vanligtvis är det en fördel om tyget har fall om du syr ett löst sittande plagg, medans om du syr t.ex. leggings eller en pennkjol som sitter tajt behöver tyget inte fall. Men det finns sällan något rätt eller fel utan handlar om vilket utseende och vilken känsla du vill åt. 

Om du handlar tyg online så kan det vara svårt att utvärdera fall men flera onlinebutiker beskriver tygernas egenskaper. Om de inte gör det, kontakta dem gärna och fråga. Detsamma gäller stretch förstås. 

Ofta men inte alltid har tyger med lätt vikt mer fall än kraftiga tyger. 

Skriver du sydagbok? Om du gör det, skriv gärna några rader även om tyget du använt: dess materialkomposition, stretch, fall och vikt, och andra egenskaper. Ju mer du noterar och utvärderar dessa, desto mer lär du dig. Du bygger erfarenhet, kunskap och tillförsikt om tyger.

 

Vikt

Ibland står det i ett symönster vilken viktkategori mönstret är designat för. Här är den viktkategorisering jag använder: 

  • Mycket lätta: upp till 135 gr/m2
  • Lätta: 135-200 gr/m2
  • Medium: 200-270 gr/m2
  • Medium-kraftiga: 270-340 gr/m2
  • Kraftiga: 340-400 gr/m2
  • Mycket kraftiga: Mer than 400 gr/m2

 

Några tyger jag gillar

Viscosejersey, Tenceljersey, Modaljersey och Bambujersey är exempel på tyger som ofta är lätta i vikt och har mycket fint fall. Mina symönster Emma blus & klänning, och Kids' Emma blus & känning är designade just för dessa tyger.

Bomullsjersey är ett tyg som många är bekanta med. Dess vikt är oftast lätt eller medium. Bomullsjersey har sällan fall. Det är ett tyg som framför allt är väldigt vanligt till sömnad av barnkläder, och det är enkelt att använda för nybörjare. Med bomullsjersey kan du sy t.ex. en Amelieklänning, Lo leggings och Sigge & Siri trikåmössa.

Ovan: Lo leggings sydda i bomullsjersey.

Mudd används ofta till att sy just muddar, t.ex. en halsmudd, ärmmudd eller midjemudd. Anledningen är att det är ofta mycket bra stretch och återhämtning. (Men glöm inte utvärdera stretchen för det finns muddtyg med sämre stretch). Man kan även sy hela plagg i muddtyg. Mudd består vanligtvis av bomull och lycra.

College, Jogging, eller French terry har ofta medium vikt, sällan fall. Passar jättefint till tröjor, byxor osv. Perfekt till min bomberjacka Billy & Betty (se bild) eller Frankie sweatshirt.

Ovan: En Billy & Betty bomberjacka sydd i collegetyger.


Ponte, Ponte di roma, Courtellejersey, Romanitjersey... Kärt barn har många namn. Dessa trikåtyger är ofta medium-kraftiga i vikt, mjuka och saknar fall. Ett perfekt tyg till t.ex. min pennkjol Sofia.

Ett tyg som liknar ponte är Scuba. Vikten varierar förstås men det är ofta stadigt med lite fall. Scuba har en lite glansig yta och bra stretch. 

Ett annat tyg som också har lite glansig yta och lite fall är Ottoman. Det är ett trikåtyg med ribbad yta. Oftast medium-kraftigt med bra stretch och återhämtning. Passar jättefint till t.ex. tröjor (Linnéa till dam eller Lilly & Liam till barn), klänningar och kjolar. 

Ett tyg som ofta är kraftigt till väldigt kraftigt är stickad Jacquard eller Jacquardjersey. En del har lycra tillsatt, andra inte. Jacquard är ett namn på ett tyg som kan vara vävt eller stickat med en särskild teknik, ofta med detaljerade mönster. 


Ovan: Sofiakjol sytt i jacquardjersey (läs mer nedan).


Fleece är ett trikåtyg som vanligtvis är gjort av polyester, men det finns även bomullsfleece och olika blandningar. Man kan även hitta ekologiskt fleecetyg som består av återvunnet material, och fleecetyg av ekologisk bomull. Fleece har vanligtvis medium till kraftig vikt. Läs "allt du behöver veta om att sy i fleece" här.

Sist men inte minst, många tyger benämns bara Trikå eller Stickade tyger. De kan bestå av olika slags material. Vikt, stretch och fall kan variera stort. Utvärdera tygets egenskaper med hjälp av vikt, stretch och fall och be butiken informera om det ifall informationen inte finns att läsa. 

Detta är inte en heltäckande lista på trikåtyger, men här finns många av de vanligaste tygerna du kan stöta på när du syr kläder till barn och vuxna.